GOD JUL från 2008!
24 december 2012
23 december 2012
22 december 2012
21 december 2012
lucka 21
En bild på dig när du är ledsen.
Väldigt märklig grej att man fått för sig att ta kort när man är ledsen egentligen. Fast vi har väl alla varit unga och olyckliga och lite emo nån gång. Jag vill minnas att jag här fått ett nej till att åka till andra sidan jorden på egen hand som 16-åring. Var det så himla konstigt, egentligen? Mitt oförstående, förälskade, själviska jag grät i ungefär 24 timmar i sträck och fick till slut ett ja ändå. Oh, happy days.
(Passande lucka eftersom jorden eventuellt har gått under just den här dagen. Tror jag skulle vara ungefär lika ledsen som här om det skulle ske. Fast förmodligen skulle vi inte ens märka nått.)
(Passande lucka eftersom jorden eventuellt har gått under just den här dagen. Tror jag skulle vara ungefär lika ledsen som här om det skulle ske. Fast förmodligen skulle vi inte ens märka nått.)
lucka 20
En bild på din önskelista i år.
Sena luckhälsningar från ett skakigt tåg! Veckan har varit tokstressig och först nu på ett X2000 mot mitt kära helsingborg kom jag på att jag totalmissat gårdagens lucka. Baksidan på ett kvitto och herren i sätet bredvid fick äran att bevittna mina önskningar i år! Tror att det finns chans åtminstone för önskan 3-5. Glad världens-undergångdag på er alla!
Sena luckhälsningar från ett skakigt tåg! Veckan har varit tokstressig och först nu på ett X2000 mot mitt kära helsingborg kom jag på att jag totalmissat gårdagens lucka. Baksidan på ett kvitto och herren i sätet bredvid fick äran att bevittna mina önskningar i år! Tror att det finns chans åtminstone för önskan 3-5. Glad världens-undergångdag på er alla!
19 december 2012
18 december 2012
master's voice
Min fina, älskade läsare. Beundrare. Nyfikna själar. Familjemedlemmar. Vänner. Pilska pågar. Avundsjuka flickor. Missunnsamma högstadiespöken. Haters. Fans. Undersåtar.
Vilka är ni?
Med just nu flera hundra sidvisningar i månaden blir jag lika nyfiken tillbaka som ni som klickar er in här är på mig och mina påhitt. Jag ber om ursäkt för min frånvaro här ibland. Jag lovar att jag skulle skriva så mycket mer och så mycket bättre om vi kunde se det här som en konversation. För snacka kan jag.
Vi kör en testgrej. Från idag finns en liten like-knapp nedanför varje inlägg som ni gärna får klicka på om något får er att dra på smilbanden lite extra. Har ni kanske förslag på fler reaktioner ni brukar få när ni läser? "Snygg tjej" eller "Urkorkat" kanske?
Jag vill höra från er! Skäms ej! Alla reaktioner välkomna! Bara en liten puss? Något för mitt eko att studsa mot? För att inte nämna mitt ego.
Pleeeeeeeaaassseee?
Vilka är ni?
Med just nu flera hundra sidvisningar i månaden blir jag lika nyfiken tillbaka som ni som klickar er in här är på mig och mina påhitt. Jag ber om ursäkt för min frånvaro här ibland. Jag lovar att jag skulle skriva så mycket mer och så mycket bättre om vi kunde se det här som en konversation. För snacka kan jag.
Vi kör en testgrej. Från idag finns en liten like-knapp nedanför varje inlägg som ni gärna får klicka på om något får er att dra på smilbanden lite extra. Har ni kanske förslag på fler reaktioner ni brukar få när ni läser? "Snygg tjej" eller "Urkorkat" kanske?
Jag vill höra från er! Skäms ej! Alla reaktioner välkomna! Bara en liten puss? Något för mitt eko att studsa mot? För att inte nämna mitt ego.
Pleeeeeeeaaassseee?
drömevolution
Som många redan vet, men andra inte har en aning om, drömmer jag ofantligt mycket. Och jag minns ofta drömmarna så detaljrikt att jag flera gånger påverkats psykiskt så pass mycket att det gjort/förstört hela min dag eller till och med flera dagar i efterhand. Egentligen ska jag inte gå in så himla mycket mer på det, för då kan det här inlägget bli en hel uppsats, men inatt hände en grej som var så häftig att jag bara måste dela med mig.
Jag har visserligen ett par gånger tidigare drömt i stadier och "vetat om" att jag drömt, men mer på ett drömmande, okontrollerat vis. Jag har också haft drömmar där jag varit övertygad om att jag varit i verkligheten innan jag vaknat i den "riktiga" verkligheten. Ett knep som många talat om är att tvinga sig själv att titta på sin hand i drömmen, för det ska tydligen se alldeles galet ut, för att veta om att du drömmer. För att ens komma dit ska du kunna få ditt drömmande jag att styra din tanke till att titta på handen och det är minst sagt skitsvårt.
MEN INATT LYCKADES JAG.
Jag kände på mig, i drömmen, att jag drömde, och lyckades styra mina tankar så att jag sa till mig själv att titta på handen. Handen såg alldeles galen ut och plötsligt var jag fullt medveten om att jag drömde. SHIT AMMAGAAAAD! Det var så coolt. Ni måste testa.
Efter det vaknade jag i en annan dröm där jag berättade om detta för ett par vänner, tills jag insåg att de här två vännerna umgås jag ju ALDRIG med och de har absolut noll koppling till varandra. Jag kom på att, fasen, det här måste ju också vara en dröm. Så jag kollade på handen igen. Lika galet. Jag skrattade och berättade detta för dem och kramade om dem och sa att snart tänker jag vakna!
Jag har ännu inte lyckats styra drömmarna (förutom att de två vännerna som dök upp ersatte en potentiell inbrottstjuv som kom in i lägenheten på natten), men just det här med handen och medvetenheten ska vara ett stort jäkla steg framåt i den riktningen. Inga mer mardrömmar! Bara kalasdrömmar! En helt ny värld att konstruera själv!
Gissa hur många gånger jag kollat på mina händer idag...
... och vi kan ju också gissa på hur många såna här drömmar till det tar innan jag helt förlorat greppet om verkligheten.
Jag har visserligen ett par gånger tidigare drömt i stadier och "vetat om" att jag drömt, men mer på ett drömmande, okontrollerat vis. Jag har också haft drömmar där jag varit övertygad om att jag varit i verkligheten innan jag vaknat i den "riktiga" verkligheten. Ett knep som många talat om är att tvinga sig själv att titta på sin hand i drömmen, för det ska tydligen se alldeles galet ut, för att veta om att du drömmer. För att ens komma dit ska du kunna få ditt drömmande jag att styra din tanke till att titta på handen och det är minst sagt skitsvårt.
MEN INATT LYCKADES JAG.
Jag kände på mig, i drömmen, att jag drömde, och lyckades styra mina tankar så att jag sa till mig själv att titta på handen. Handen såg alldeles galen ut och plötsligt var jag fullt medveten om att jag drömde. SHIT AMMAGAAAAD! Det var så coolt. Ni måste testa.
Efter det vaknade jag i en annan dröm där jag berättade om detta för ett par vänner, tills jag insåg att de här två vännerna umgås jag ju ALDRIG med och de har absolut noll koppling till varandra. Jag kom på att, fasen, det här måste ju också vara en dröm. Så jag kollade på handen igen. Lika galet. Jag skrattade och berättade detta för dem och kramade om dem och sa att snart tänker jag vakna!
Jag har ännu inte lyckats styra drömmarna (förutom att de två vännerna som dök upp ersatte en potentiell inbrottstjuv som kom in i lägenheten på natten), men just det här med handen och medvetenheten ska vara ett stort jäkla steg framåt i den riktningen. Inga mer mardrömmar! Bara kalasdrömmar! En helt ny värld att konstruera själv!
Gissa hur många gånger jag kollat på mina händer idag...
... och vi kan ju också gissa på hur många såna här drömmar till det tar innan jag helt förlorat greppet om verkligheten.
lucka 18
En bild på din familj.
En familj kan man hitta lite varstans. Hemma har jag ju en fantastisk familj med mamma, pappa, Helena, tre bröder, mormor, farfar, kusiner och hela kitet. Sen hade jag mina extrafamiljer i Australien och Nya Zeeland när jag var där och hälsade på, jag har mina vänner som jag lekt med sen barnsben vars föräldrar blivit mina extra, jag hade min Växjöfamilj när jag pluggade där, jag har personer som nån gång varit de viktigaste i mitt liv, jag har mina bröders bästa vänner som ibland räknas på nått hokuspokus och sen har jag ju såklart mina egna allra bästa vänner lite varstans som har en alldeles given familjeplats i mitt hjärta. Det senaste tillskottet på familjefronten är min Stockholmsfamilj som surrar runt nånstans på den här bilden. De kommer att få en närmare presentation när jag känner att det är dags. Vi kallar oss PKT.
En familj kan man hitta lite varstans. Hemma har jag ju en fantastisk familj med mamma, pappa, Helena, tre bröder, mormor, farfar, kusiner och hela kitet. Sen hade jag mina extrafamiljer i Australien och Nya Zeeland när jag var där och hälsade på, jag har mina vänner som jag lekt med sen barnsben vars föräldrar blivit mina extra, jag hade min Växjöfamilj när jag pluggade där, jag har personer som nån gång varit de viktigaste i mitt liv, jag har mina bröders bästa vänner som ibland räknas på nått hokuspokus och sen har jag ju såklart mina egna allra bästa vänner lite varstans som har en alldeles given familjeplats i mitt hjärta. Det senaste tillskottet på familjefronten är min Stockholmsfamilj som surrar runt nånstans på den här bilden. De kommer att få en närmare presentation när jag känner att det är dags. Vi kallar oss PKT.
17 december 2012
lucka 17
En bild på dig som tonåring.
Allt finns där. Webcambild i black n white. Svart hår. Sidtofs. Snelugg. Ankmin.
Sasha, 14 år.
16 december 2012
14 december 2012
13 december 2012
lucka 13
En bild på några av dina favoritsaker.
Till den här luckan hade jag ingen tidigare bild, så jag ställde snällt upp ett stilleben i köksfönstret av vad jag kunde hitta! Här ser ni en massa smågrejs som var och en symboliserar några utav mina favoritsaker. Så som kalas, sol, skåne, nostalgi, hemliga lappar och bästa vänner, till exempel.
Till den här luckan hade jag ingen tidigare bild, så jag ställde snällt upp ett stilleben i köksfönstret av vad jag kunde hitta! Här ser ni en massa smågrejs som var och en symboliserar några utav mina favoritsaker. Så som kalas, sol, skåne, nostalgi, hemliga lappar och bästa vänner, till exempel.
12 december 2012
11 december 2012
10 december 2012
lucka 10
En bild på ditt favoritdjur.
Det första djur jag verkligen värnade om var minigrisar. Jag önskade mig en under flera julaftnar och födelsedagar och knåpade tillochmed ihop en egen tidning med fakta, söta bilder, schema över hur man skötte en gris och grisskämt (utgavs i få upplagor inom släkten). När jag insåg att jag trots allt tjat inte skulle få mig en grymtande, skär kamrat övertalade jag istället pappsen om att "bara ge lite vatten" till en svart katt som jamade utanför dörren en kväll. I smyg började jag köpa kattmat på Jollen för min veckopeng och huxflux hade vi både mamma Lucky och dotter Whisky som våra. Egentligen har jag nog alltid varit en kattmänniska, vilket jag konstaterade högt så fort frågan kom upp. Vid 15 kom kattallergin som ett mycket sorgligt brev på posten och idag vågar jag knappt andas när jag ser en katt (om det inte är en kattunge, då jag klappar och klappar och tar den där andnöden och rödögdheten och kliet i halsen som en idiot). Sen dess har det där med "favoritdjur" varit diffust. Skulle jag bli hundmänniska nu? Det stämde väl inte in. Och alla djurarter är väl häftiga på sitt sätt, men jag skulle aldrig kunna ha en "grej" för typ delfiner, tigrar eller.. lemurer.
Men. Sen kom ju Zorro. Som är en hund som beter sig som en katt som vi kallar lillgrisen. Som biter tag i kopplet vid promenader så att det ser ut som att det är han som rastar oss. Som blir så glad att han gör kullerbyttor när man kommer hem, nafsar en i tårna när man ska vakna och som nu i vuxen ålder har en lejonman likt Simba som han stolt bär upp. Han är utan tvekan mitt favoritdjur.
Det första djur jag verkligen värnade om var minigrisar. Jag önskade mig en under flera julaftnar och födelsedagar och knåpade tillochmed ihop en egen tidning med fakta, söta bilder, schema över hur man skötte en gris och grisskämt (utgavs i få upplagor inom släkten). När jag insåg att jag trots allt tjat inte skulle få mig en grymtande, skär kamrat övertalade jag istället pappsen om att "bara ge lite vatten" till en svart katt som jamade utanför dörren en kväll. I smyg började jag köpa kattmat på Jollen för min veckopeng och huxflux hade vi både mamma Lucky och dotter Whisky som våra. Egentligen har jag nog alltid varit en kattmänniska, vilket jag konstaterade högt så fort frågan kom upp. Vid 15 kom kattallergin som ett mycket sorgligt brev på posten och idag vågar jag knappt andas när jag ser en katt (om det inte är en kattunge, då jag klappar och klappar och tar den där andnöden och rödögdheten och kliet i halsen som en idiot). Sen dess har det där med "favoritdjur" varit diffust. Skulle jag bli hundmänniska nu? Det stämde väl inte in. Och alla djurarter är väl häftiga på sitt sätt, men jag skulle aldrig kunna ha en "grej" för typ delfiner, tigrar eller.. lemurer.
Men. Sen kom ju Zorro. Som är en hund som beter sig som en katt som vi kallar lillgrisen. Som biter tag i kopplet vid promenader så att det ser ut som att det är han som rastar oss. Som blir så glad att han gör kullerbyttor när man kommer hem, nafsar en i tårna när man ska vakna och som nu i vuxen ålder har en lejonman likt Simba som han stolt bär upp. Han är utan tvekan mitt favoritdjur.
Jag kör tre!
9 december 2012
lucka 9
En bild på ditt rum.
Detta är den enda bild jag hittar på ett rum jag haft, sista bilden från huset på Sandgatan i sann Sasha -08-anda som gick i chokladbrunt och gammelrosa. Och jag har ju minst sagt haft ett par rum sen dess (4 hos pappa, 1 i nya lägenheten hos mamma, 2 olika i Växjö, 2 i min egna lägenhet) men faktiskt inte ett alldeles eget med egna grejer sen 1,5 år tillbaka. Mina viktigaste saker är i alla fall med på den här bilden. Min runda säng, min fjäderbolero, mitt prinsessparaply, min grågräsmatta, min gitarr, mammaritad hylla+spegel och krimskrams att titta på som värmer hjärtat. Och nu står allt på en kall vind 60 mil bort. DÖR AV LÄNGTAN TILLS RUNDA SÄNGEN KOMMER TILL MIG IGEN.
Detta är den enda bild jag hittar på ett rum jag haft, sista bilden från huset på Sandgatan i sann Sasha -08-anda som gick i chokladbrunt och gammelrosa. Och jag har ju minst sagt haft ett par rum sen dess (4 hos pappa, 1 i nya lägenheten hos mamma, 2 olika i Växjö, 2 i min egna lägenhet) men faktiskt inte ett alldeles eget med egna grejer sen 1,5 år tillbaka. Mina viktigaste saker är i alla fall med på den här bilden. Min runda säng, min fjäderbolero, mitt prinsessparaply, min grågräsmatta, min gitarr, mammaritad hylla+spegel och krimskrams att titta på som värmer hjärtat. Och nu står allt på en kall vind 60 mil bort. DÖR AV LÄNGTAN TILLS RUNDA SÄNGEN KOMMER TILL MIG IGEN.
8 december 2012
lucka 8
En bild från en av de bästa kvällarna i ditt liv.
Nakenchock! Denna lucka fick mig att gå igenom precis varenda bild på min gamla bilddagbok, från 2006 till 2009, och nu sitter jag och bara ler och ler. Helt otroligt vad jag dokumenterat där! Och så många kvällar som var bästa kvällar de åren. Kan nu i efterhand inte förstå varför jag var så ledsen hela tiden, det ser ut som jag hade världens kalasår! För det första var jag kär precis hela tiden. Sen var det åren utav gymnasietid, första resorna på egen hand, lockigaste lockarna, första fyllorna, vattenpipskvällarna, smyga-in-på-klubbarna, att vara bästis med varenda människa du delade en ljummen öl med, festivalande, sista sommarloven osv. osv. Det fick till slut bli en bild på mig och Amanda från midsommarafton -06. Vilken kväll.
Nakenchock! Denna lucka fick mig att gå igenom precis varenda bild på min gamla bilddagbok, från 2006 till 2009, och nu sitter jag och bara ler och ler. Helt otroligt vad jag dokumenterat där! Och så många kvällar som var bästa kvällar de åren. Kan nu i efterhand inte förstå varför jag var så ledsen hela tiden, det ser ut som jag hade världens kalasår! För det första var jag kär precis hela tiden. Sen var det åren utav gymnasietid, första resorna på egen hand, lockigaste lockarna, första fyllorna, vattenpipskvällarna, smyga-in-på-klubbarna, att vara bästis med varenda människa du delade en ljummen öl med, festivalande, sista sommarloven osv. osv. Det fick till slut bli en bild på mig och Amanda från midsommarafton -06. Vilken kväll.
7 december 2012
lucka 7
En bild på dig när du ser ut så som du alltid skulle vilja se ut.
Den här bilden togs bara ett par dar efter att jag kommit hem från min resa. Nu har jag kanske ändrat tolkningen lite utav frågan, för om jag skulle visa en bild på vad jag alltid skulle vilja ha på mig eller hur mitt hår alltid skulle ligga hade jag nog valt annorlunda. Men. Den här bilden står för den otroliga sinnesstämning jag var i när jag precis kommit hem. Jag kände mig så jäkla stark, sund, kraftfull, kvinnlig, mogen, modig, vuxen och barnsligt lycklig. Och jag tror det syntes på mig.
Världen var fantastisk, jag var fantastisk. Ingenting var omöjligt, jag var frispråkig och kunde prata, känna, formulera mig precis som jag ville och det blev liksom rätt. Jag älskade allt och alla och pratade hejvilt med kioskägare, busschaufförer och främlingar som att de var nyfunna vänner. Sen smög sig Sverige-beteendet på. Och den oundvikliga påverkan av andra människor i ditt liv. Jag blev tystare, osäkrare, benigare. Jag menar inte alls att min sinnesstämning numera är dålig (både jag och världen är ju fortfarande rätt fantastisk) men det är bara inte på samma sätt. Så denna känsla jag på bilden besitter, bakgrunden till det där leendet, strävar jag efter igen. Varje dag.
Den här bilden togs bara ett par dar efter att jag kommit hem från min resa. Nu har jag kanske ändrat tolkningen lite utav frågan, för om jag skulle visa en bild på vad jag alltid skulle vilja ha på mig eller hur mitt hår alltid skulle ligga hade jag nog valt annorlunda. Men. Den här bilden står för den otroliga sinnesstämning jag var i när jag precis kommit hem. Jag kände mig så jäkla stark, sund, kraftfull, kvinnlig, mogen, modig, vuxen och barnsligt lycklig. Och jag tror det syntes på mig.
Världen var fantastisk, jag var fantastisk. Ingenting var omöjligt, jag var frispråkig och kunde prata, känna, formulera mig precis som jag ville och det blev liksom rätt. Jag älskade allt och alla och pratade hejvilt med kioskägare, busschaufförer och främlingar som att de var nyfunna vänner. Sen smög sig Sverige-beteendet på. Och den oundvikliga påverkan av andra människor i ditt liv. Jag blev tystare, osäkrare, benigare. Jag menar inte alls att min sinnesstämning numera är dålig (både jag och världen är ju fortfarande rätt fantastisk) men det är bara inte på samma sätt. Så denna känsla jag på bilden besitter, bakgrunden till det där leendet, strävar jag efter igen. Varje dag.
6 december 2012
lucka 6
En bild på någon du älskar.
Detta inlägget skulle kunna bli fyllt med bilder! Men de här två på samma bild fyller det med kärlek så det räcker och blir över. Mina bröder är det finaste jag vet och här är de två jag är stolt storasyster till.
(Ingen surprise här inte. En bild på någon jag hatar hade varit långt mer intressant, eller hur? ;)
Detta inlägget skulle kunna bli fyllt med bilder! Men de här två på samma bild fyller det med kärlek så det räcker och blir över. Mina bröder är det finaste jag vet och här är de två jag är stolt storasyster till.
(Ingen surprise här inte. En bild på någon jag hatar hade varit långt mer intressant, eller hur? ;)
5 december 2012
GREETINGS FROM SWEDEN
Om någon missat att det snöar är det dags att kolla ut genom fönstret nu!
-17°C häromdagen. Helt ok.
-17°C häromdagen. Helt ok.
julkalender lucka 1-5!
Tänkte köra igång en liten julkalender här på bloggen för att skapa lite liv i luckan (hehe) igen! Eftersom jag är sent påre kommer lucka 1-5 på en och samma gång.
1. En bild på dig själv som du själv tycker om.
Det är nog ingen som har missat att den här bilden är min absoluta favorit just nu. Den cirkulerar i både färg och svartvitt och tillklippt som diverse profilbilder. Fotografen är min talangfulla vän Isabel Boltenstern och den togs förra sommaren på en fårhagespicknick till en konsert. Jag ser så somrig och glad ut och bryter brödet likt Jesus. Jag är omringad av fina vänner (syns ju inte på bild, men jag vet om det), fick dansa med Julia, skrålgråta till Håkan, nattbada och grupp-sova-över. Älskar't.
2. En bild på dig hemma.
Något svår eftersom jag har haft en hel del hem och rum och så. Men detta måste vara mitt senaste, egna. Åh vad jag saknar min klädställning att hänga alla fina klänningar på. I färgordning. Prrrrrrr.
3. En bild på din bästa vän.
Ännu svårare! Med risk för att låta bortskämd (det är jag) så har jag ofantligt många bästa vänner som alla är lika jäkla fantastiska på så olika sätt. Helt otroligt, när jag tänker efter (säärlek). Hade dock inte så många bilder där de var samlade, men här är två av dem jag kommit närmst på kortast tid, tyvärr inte träffar alls lika ofta längre och som jag snart saknar ihjäl mig efter. Och så en inklämd jag där i mitten, dårå.
4. En bild på någon du beundrar.
Den här fick jag klura på ett tag. Plötsligt slog det mig, att de här tjejerna beundrar jag a l l i h o p. De är otroligt duktiga på det de gör och jag är alltid lika beundrande när jag träffar dem, pratar med dem, kalasar med dem och skrattar med dem. Ni är så himmelens bra!!
5. En bild på dig som togs i somras.
Underbar öl- och pingisdag med Pontus och Sara (Granvik, fotografen)! Vissa valde Pucko framför Grolsch. Inte jag.
Imorgon kommer en bild på någon jag älskar! Vem kan det bli?
1. En bild på dig själv som du själv tycker om.
Det är nog ingen som har missat att den här bilden är min absoluta favorit just nu. Den cirkulerar i både färg och svartvitt och tillklippt som diverse profilbilder. Fotografen är min talangfulla vän Isabel Boltenstern och den togs förra sommaren på en fårhagespicknick till en konsert. Jag ser så somrig och glad ut och bryter brödet likt Jesus. Jag är omringad av fina vänner (syns ju inte på bild, men jag vet om det), fick dansa med Julia, skrålgråta till Håkan, nattbada och grupp-sova-över. Älskar't.
2. En bild på dig hemma.
Något svår eftersom jag har haft en hel del hem och rum och så. Men detta måste vara mitt senaste, egna. Åh vad jag saknar min klädställning att hänga alla fina klänningar på. I färgordning. Prrrrrrr.
3. En bild på din bästa vän.
Ännu svårare! Med risk för att låta bortskämd (det är jag) så har jag ofantligt många bästa vänner som alla är lika jäkla fantastiska på så olika sätt. Helt otroligt, när jag tänker efter (säärlek). Hade dock inte så många bilder där de var samlade, men här är två av dem jag kommit närmst på kortast tid, tyvärr inte träffar alls lika ofta längre och som jag snart saknar ihjäl mig efter. Och så en inklämd jag där i mitten, dårå.
4. En bild på någon du beundrar.
Den här fick jag klura på ett tag. Plötsligt slog det mig, att de här tjejerna beundrar jag a l l i h o p. De är otroligt duktiga på det de gör och jag är alltid lika beundrande när jag träffar dem, pratar med dem, kalasar med dem och skrattar med dem. Ni är så himmelens bra!!
5. En bild på dig som togs i somras.
Underbar öl- och pingisdag med Pontus och Sara (Granvik, fotografen)! Vissa valde Pucko framför Grolsch. Inte jag.
Imorgon kommer en bild på någon jag älskar! Vem kan det bli?
4 december 2012
working 9 to 5 och så lite längre och lite till
Jag måste verkligen komma igång med bloggandet igen, för nu sitter jag här med vad som känns som 100 inlägg att skriva varav samtliga helt klart är efter bäst före-datum.
Förra veckan hade vi säsongens stora utförsäljning! Med 2000 inbjudna, en lokal på 300 kvm i centrala Stockholm och ca 100 flyttkartonger att packa upp och ned, hade jag en ganska hektisk jobbperiod. På två veckor jobbade jag, utöver vanliga arbetsdagar, sex stycken 12-timmarspass och pausade inte ens för helg. Det gav mig dock härliga bekantskaper, lite omväxling från kontorsjobb, en himla massa komplimanger från nöjda kunder och 40 h övertid. Ka-ching! Jag kan inte säga att jag saknar att jobba i butik, men himla roligt var det att återse golvet för åtminstone en liten stund.
Vi tog försäljningsrekord (!) och damerna sa till oss hur duktiga vi var ungefär varannan timme. En försökte till och med erbjuda oss jobb på hennes firma innan hon shoppade upp ett femsiffrigt belopp och sprang ut i vinternatten. 24 timmar efter stängning stod lokalen återigen nerpackad och tom. Nu gäller det att pusta ut ordentligt inför nästa gång. Rätt bra att det dröjer ett halvår.
Förra veckan hade vi säsongens stora utförsäljning! Med 2000 inbjudna, en lokal på 300 kvm i centrala Stockholm och ca 100 flyttkartonger att packa upp och ned, hade jag en ganska hektisk jobbperiod. På två veckor jobbade jag, utöver vanliga arbetsdagar, sex stycken 12-timmarspass och pausade inte ens för helg. Det gav mig dock härliga bekantskaper, lite omväxling från kontorsjobb, en himla massa komplimanger från nöjda kunder och 40 h övertid. Ka-ching! Jag kan inte säga att jag saknar att jobba i butik, men himla roligt var det att återse golvet för åtminstone en liten stund.
Under uppack! Att få ordning på 2 dagar krävde ca 10 liter Coca-Cola och otaliga mängder pepparkakor.
Men det var det värt! Såhär fint var det innan öppning.
Vi tog försäljningsrekord (!) och damerna sa till oss hur duktiga vi var ungefär varannan timme. En försökte till och med erbjuda oss jobb på hennes firma innan hon shoppade upp ett femsiffrigt belopp och sprang ut i vinternatten. 24 timmar efter stängning stod lokalen återigen nerpackad och tom. Nu gäller det att pusta ut ordentligt inför nästa gång. Rätt bra att det dröjer ett halvår.
29 november 2012
JA MÅ HAN LEVA Å VI GRATULERAR Å ENKLA TULIPANER Å INGEN VANLIG DAG Å HUNDRADE ÅR Å FÖDELSEDAAAG HURRA HURRA HURRAAAA
Idag blir min storebror ännu större. Hela 24.
Han är helt klart en av mina favoritpersoner i hela världen.
Det är han nog för många.
Jag tokälskar dig, bror min, grattis grattis grattis!
Idag dimper en liten present ner i brevlådan tillsammans med ett ihopknåpat grattiskort som ser ut såhär. Kan ni gissa vad han får?
Han är helt klart en av mina favoritpersoner i hela världen.
Det är han nog för många.
Jag tokälskar dig, bror min, grattis grattis grattis!
Mirjas bild från surf-SM.
16 november 2012
sverigemästerskapet i surfing
När man minst anar det slås det en pling på telefonen vid midnatt en lördag som säger "Syster! Jag är i Stockholm. Imorgon surfar jag i SM. Du kommer väl?" Och man svarar "Självfallet." och ställer klockan på 8 en söndag (försover sig visserligen), klär på sig allt vad man hittar och åker med bil till ett iskallt Torö för att heja.
Ser det inte inbjudande ut? Brr.
Pojkarna hade burit ner en soffa kvällen innan där vi glatt slog oss ner med filtar och presenning och kisade i regnet och smuttade på te med mojitosmak!
Vi trivdes ypperligt.
Efter många, långa timmar i vattnet lyftes Freddie Meadows som segrare! Surfingen, åtminstone i Sverige, är så härlig, för alla är vänner med varandra och blir kanonglada vem som än vinner. Här går rivalerna/blåbärspojkarna/bästavännerna och bara unnar.
Dea hade ordnat korvstation åt alla hungriga!
Lite kallt var det allt, och efter en underbart härlig dag mitt i skogen, precis vid kusten hade skorna blivit leriga, kinderna stela av konstanta leenden och Mirjas fingrar lite förfrusna. Jag somnade redan i bilen hem.
"BÄSTA DAGEN I MITT LIV"
"BÄSTA DAGEN I MITT LIV"
9 november 2012
frasklänningar och havsskor
Åh.
Jag har hittat till Elsa Billgrens blogg och sitter nu och suktar efter frasande klänningar, vippade kjolar, pasteller och färgglada kulörer, roliga strumpbyxor och lockat hår och accessoarer. Vinterkylan ger mig verkligen världens tråkigaste mode och jag har på "äldre dar" blivit alldeles för mån om att inte frysa för att klä mig fint. Jag ser mer ut som ett förvuxet, påpälsat barn med långkalsonger, tjockjacka, stickad mössa, tumvantar och foträta skor. Så himla trist. Drömmer mig bort lite till och vågar kanske, kanske ta ut svängarna lite mer nästa vecka (jag bara hatar att frysa).
Alla bilder är därifrån, utom skorna som är från pinterest. Jag skulle helt klart kunna dö lycklig om jag fann detta i min garderob när jag kom hem (och fick tillfälle att bära allt först, såklart). Särskilt den första klänningen. Hade jag fått den hade jag nog aldrig nånsin tagit av den igen. Nej, aldrig.
Jag har hittat till Elsa Billgrens blogg och sitter nu och suktar efter frasande klänningar, vippade kjolar, pasteller och färgglada kulörer, roliga strumpbyxor och lockat hår och accessoarer. Vinterkylan ger mig verkligen världens tråkigaste mode och jag har på "äldre dar" blivit alldeles för mån om att inte frysa för att klä mig fint. Jag ser mer ut som ett förvuxet, påpälsat barn med långkalsonger, tjockjacka, stickad mössa, tumvantar och foträta skor. Så himla trist. Drömmer mig bort lite till och vågar kanske, kanske ta ut svängarna lite mer nästa vecka (jag bara hatar att frysa).
Alla bilder är därifrån, utom skorna som är från pinterest. Jag skulle helt klart kunna dö lycklig om jag fann detta i min garderob när jag kom hem (och fick tillfälle att bära allt först, såklart). Särskilt den första klänningen. Hade jag fått den hade jag nog aldrig nånsin tagit av den igen. Nej, aldrig.
1 november 2012
HAPP HAPP HAPPY BIRTHDAY lillmonster
Igår fyllde mitt hjärtas ljus och busfrö till minstinglillebror 7 ÅR!!! På självaste halloween, det lilla monstret. När han var uppe härom helgen berättade han intensivt om hur han sett X-men (i smyg) och om hur cool "han med klorna" var. Jag lärde honom att han heter Wolverine och ÄR cool. Som attans. Det var inte mer än rätt att knåpa ihop ett par likadana klor till lillen till födelsedagen. Inte som vapen, då, utan som... leksak... i fredliga lekar... med knivklor...
...?
Jag tog en poserbild och insåg att jag är totalsugen på att även knåpa ihop ett par klor till mig själv. Kanske får bli årets halloween-outfit? Om en halloweenfest magiskt uppstår, vill säga... Utklädningsmonstret i mig skriker av otillfredställelse det senaste året.
I skrivande stund borde Charlie ha fått sina klor på posten. Kanske springer han just nu runt där hemma och ser ut såhär:
... kanske inte.
Mustascher har av okänd anledning förföljt mig senaste veckan och fick även bli årets motiv på pumpalyktan! Celebrating Halloween, like a Sir.
Glad Halloween, hörrni <3
...?
Jag tog en poserbild och insåg att jag är totalsugen på att även knåpa ihop ett par klor till mig själv. Kanske får bli årets halloween-outfit? Om en halloweenfest magiskt uppstår, vill säga... Utklädningsmonstret i mig skriker av otillfredställelse det senaste året.
I skrivande stund borde Charlie ha fått sina klor på posten. Kanske springer han just nu runt där hemma och ser ut såhär:
... kanske inte.
Mustascher har av okänd anledning förföljt mig senaste veckan och fick även bli årets motiv på pumpalyktan! Celebrating Halloween, like a Sir.
Glad Halloween, hörrni <3
champagne, finsk vind och solgränder
Det känns som att det enda jag gjort i helgen är att sova. Faktum är att jag har gjort allt annat än att sova. Vilket tog ut sin rätt i måndags, då jag slocknade klockan 19 och sov natten igenom. Bra där.
På torsdagen (en vecka sen redan!) var det kalas på Asplunds för deras lansering av ett hudvårdsmärke.
Som hade väldigt speciella dofter på doftljusen.
Jag hade en nyfunnen kusin på besök hand i hand med storebror, vi var ute på bus hela fredagen och somnade inte förrän halv sex på lördagsmorgon.
Sara hade biljetter till Friends Arean-invigningen som faktiskt var rätt så maffig! Jag som sällan är imponerad av ljusshower, explosioner och annat trams blev faktiskt rätt så överväldigad när vi kom in. Så jääkla stort! Kände mig som i ett datorspel där alla dessa tusentals människor bara är det där färgblurret med viftande ljusstavar. Blev nästan tårögd över att vara del av en så stor gemenskap. Tihi.
Söndag var promenad-dag! Stockholm visade sin soligaste sida och vi gick och gick i 4 timmar. Sen mötte vi upp Erik som tog oss till Elefantpojken för rödvin och söndagsmat! Supermysig helg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)