Accessories for men - DOs and DON'Ts

I mina spaningar har jag upptäckt detaljer hos män som jag väldigt starkt gillar/ogillar och som ofta kan få en man att gå från en 10a till en 2a eller från en redan klar 10a till absolute gorgeous. Tips för hur man får de där höga siffrorna kommer här:

DON'T:

REPLACE WITH:

Something that makes you look less stupid. 

DO:

Look this gorgeous.

ADD:

(for extra points)

A Jack Russell!!

"men om han inte har nått jobb kan han kanske bygga ett jobb!"

Nu är jag inte lika arg längre! För denna helgen var dessa små filurer här (pappafilur, helenafilur och liten filur). Och då kan man ju inte vara arg. Plus att jag har ätit säkert tjugo pepparkakor idag, det blir vem som helst snäll utav.

#%&@!!€#€€%?!#

Jag ska klaga lite till, bara liite till.

För ca två veckor sen fick jag ju äntligen tillbaka min telefon. En vecka senare fungerade plötsligt inte mobilen och jag ringde 3 som meddelade att mitt abonnemang av okänd anledning spärrats igen. De spärrade upp det och jag gick återigen 24 h utan mobil. Ingen fara på taket, bara typiskt efter redan så mycket strul.

Idag var plötsligt abonnemanget spärrat, igen. Jag ringde till 3, igen, och fick veta att jag har en obetald faktura. En faktura jag inte mottagit. Det visar sig även att denna ligger på 1200 kr, för att jag ringt utlandssamtal. NÄHEJ, det var ju inte jag. Det var idioten som stal min telefon den där lördagskvällen, men eftersom jag inte hade internet utan min telefon och inte kunde ringa (duh?) förrän dagen efter, var den 12 timmar i idiotens händer. Och jag är betalningsskyldig tills anmälan kommit in. De härliga tillägg som skulle göra det så mycket billigare för mig att ringa alla andra operatörer blev plötsligt extrakostnader, eftersom ”jag” överstigit ett maxbelopp för det erbjudandet. Eftersom fakturan inte var betald i tid – spärrades abonnemanget.

Utöver det, visar det sig att jag fått en faktura över månaden jag inte ens hade en mobil. Detta för att jag, även om jag spärrat abonnemanget, tydligen får betala för det. Och eftersom min skitmobil inte hade 3G-nät fick jag köpa mig ett annat kontantkort tills försäkringspappren kom. Lugnt, tänkte jag, eftersom jag inte visste att jag skulle behöva betala dubbelt upp. De glömde berätta den lilla detaljen.

När försäkringspappren väl fanns i min inkorg gick jag raka vägen till en 3-butik. Det visade sig att ingen butik i hela Stockholm HAR en vit Galaxy på över en månads tid, vilket gör att jag inte KAN hämta ut en mobil på försäkringen, inte KAN börja använda mitt abonnemang och får betala för både det abonnemang jag inte använder, försäkringssumman (på vilken telefon då, jag har ju ingen?!) och för det tillfälliga kontantkort som jag inte ville ha.

Nu är alltså mobilen spärrad i ytterligare 24 h. Jag har betalat in ca 2000 kr till 3 som jag inte själv förbrukat/gjort mig förtjänt av och kan även checka av att ha gråtit offentligt på jobbet för att jag inte riktigt pallade fler motgångar.

TACK SOM FAN IDIOT SOM STAL MOBILEN.
TACK SOM FAN 3 FÖR ALLA EXTRAUTGIFTER.

Klagslut.

(Den enda muntra tanke jag naivt försöker tro på, är att personen använde mobilen och utlandssamtalen till att ringa en ensam mor, ett saknande barn eller en kärlek på andra sidan jorden. Då känns det lite bättre. Lite.)

tonight's the night. and it's gonna happen again, and again.

Det som bland annat hållit mig och Teo uppe om nätterna är säsong 4 av Dexter. Herrejisses vad bra det är. Igår var vi bara tvungna att se ett avsnitt till.. och ett till.. och ett till.. och plötsligt var klockan två och jag satt i sängen och kramade täcket och väckte grannarna med MENVAATEOHALLÅNÄÄEDETÄRINTESANTOHMYGODAAHSLUTAVISKULLEALDRIGSETTSISTAFAAANJAGKOMMERALDRIGKUNNASOVANUOCHTÄNKOMOHSHITVIMÅSTESENÄSTASÄSONGNUNEEJDETTAKANINTEHÄNDA.

Dexter.

Så här sitter jag nu trött som en gnu och räknar minuterna tills jag får gå och lägga mig igen. Vilket ju inte lär hända på ett tag, för ikväll ska vi på middag hos fabror Eddepajs och dricka Dry Hallini och jag ska inviga min nya halsduk i kylan och vi ska börja med säsong 5! Vad är det man säger; "Sova kan man göra när man är död." Och det är ju inte än. Justja, även "den som sover syndar icke". Och så kan vi ju inte heller ha det.

teeo te-e-e-e-o daylight come and me don't wanna go home

I kalendern stod T E O ! som äntligen kommit upp för en jättelång visit! Lillebror jobbar under Stockholm Open och bor i min lilla etta med mig i över en vecka. Än så länge har vi inte bråkat en enda gång, utan snarare haft alldeles för roligt för att komma ihåg att sova ordentligt.

FRIDAY NIGHT. Som storasyskon får man försöka presentera lite goda ölsorter för de små. Vi gjorde blindtest! Eftersom mitt personliga val alltsom oftast är tjeckisk öl blev det två såna och en "populär-på-krogen-öl". Red Stripes var överlägset sämst. No surprise där, inte. Trots att Urquell och Staropramen var mycket jämna i sin kamp tog Staropramen efter mångt och mycket hem segern.

Såhär vill jag alltid ha det på morgnarna.

Lördag jobbade Teo kvällspass och jag tänkte passa på att stanna hemma och skriva på en skrivuppgift. ICKE! Marcus bjöd med på så himla trevlig Oktoberfest med partytält, girlanger, ljusslingor, projicerad film på husväggarna, discokula och trevligt gäng människor. Vi gjorde en avstickare till Tiki Room för att dricka tropiska drinkar och minnas sommaren innan vi återigen stod på den kyliga utefesten och höll oss varma på lite tuborg. 

Monster

when I'm 64

På sista tiden har jag tänkt mycket på hur jag kommer att se ut som tant. Jag vet inte varför, men det har liksom smugit sig på när jag suttit på bussen eller promenerat och gått i dagdrömmandets värld. Tant Sasha. Egentligen blir jag kanske inte så tantig, mer en äldre dam. "Ursäkta, damen." "Kan jag hjälpa damen med kassarna?" Det funkar bättre.

Jag ser mig själv bli en lantlig lady. Att jag går omkring med lätta steg och armarna lite sådär svävande när jag visar runt på min vackra gård. Jag har en gråvit page som vilar mot axlarna och rynkiga, solkyssta kinder efter alla promenader jag tar.

Mest har jag nog funderat över tantmode. Varför det måste vara så tråkigt. Jag tänker gå i sköna byxor med hög midja och löst sittande skjortor i mjuka material. Alltid skjortor. Gärna med upprullade ärmar och söta knappar. Eller kanske min gubbes som jag egentligen inte får låna men som han tycker att jag är så vacker i ändå.

Jag tror det är så himla nyttigt att jag börjat tänka såhär, för jag har tidigare haft en tendens att leva alldeles för mycket i det förflutna. Nu kan jag knappt bärga mig tills jag blir pensionär! En dag kanske jag faktiskt klarar av att leva i NUET. Fast jag älskar faktiskt att vara så gammal som jag är nu. Jag ser bara så otroligt mycket fram emot precis vartenda ålder jag har framför mig.

Dagens tankar till ära klär jag mig som en tant! En Sasha-tant.

Candys bilder

Häromdagen förde jag över alla bilder från min tuggummirosa mobil med trampstamp till min nya, vita, glittriga (fortsätter visst på barbie-temat trots smartphone). På den kan man hitta lite allt möjligt!

 

 Egobilder från när jag var 16 till exempel.

  Den största drink jag nånsin druckit, stor som en fiskskål, och en Anna på Costa Brava.

 En toksöt mamma med söt hatt!

 Den enda bilden jag lyckades ta (hade glömt kameran) under en legendarisk valborgsmässoafton i Lund. Bland annat vann jag 5 kr när jag gissade rätt längd på en krita. Och 300 kr på att äta upp den.

Och ett par bilder på lillebror!

Gillar hur Sasha 16 år och Charlie 3 år posar likadant. 

Försöker pussas. Går som det brukar.

Videobonus med ickepickepö och sjörövarfabbe kommer här:

wupp med händerna

I lördags åkte jag, trots dunderförkylning, till Norrköping och MIA-MARIA! Evelina och Idsla var också där och vi hade en helt underbart lång lunch där vi satt och pratade igen alla galenskaper sen sist och promenerade runt. Jag har faktiskt bara hört gott om Norrköping tidigare och mycket riktigt var det en otroligt vacker stad. Kanske är det här jag hamnar en dag?

 Går gatan fram

 Miras (Mia&Siri) lägenhet var fantastiskt fin och jag blev tokavundsjuk på att både ha ett eget sovrum, ett stort kök, ett badkar man faktiskt får plats i och en rumskompis. Och sen visade de mig taket. Där dansade vi.

Och jag blev tvungen att kika över kanten med det fick jag inte egentligen så jag ålade mig snabbt tillbaka. Vi hade en underbart fin kväll på inflyttningsfest och Norrköpingsutgång där jag spelade mig till final i rundpingis (dessa attans pingisbord som lockar mig iväg från mitt sällskap under utekvällar) och sen låg vi 5 pers i två stora sängar och pratade till tidig morgon.

"Muminmamman sa med kraft; vi dricker hädanefter saft!"

På söndagen var vi supersega och hade en så himla mysig dag. När vi hade ätit upp en hel påse mackor och jag druckit fyra koppar te var vi redo att möta dagen. Den bestod av bland annat en fantastiskt fin interaktiv Muminutställning som var helt underbar.

 (Evelinas bild)

Och Mia visade oss ett rum med tusen knappar där man fick trycka fram musik från 30-talet och framåt! Vi kände att vi hade dans kvar i knäna sen gårdagen och dansade av oss det sista till swing och trumpetmusik. Sen upptäckte vi att Povel Ramel troligen skrev den första svenska raggae/hiphop-låten helt utan att veta om det.

TACK FINMIA.

De som vill veta hur glada man är över sin dialekt i Norrköping kan klicka här till exempel: https://www.youtube.com/watch?v=DSX0ZKfD8gc

X

För att fira att galaXen var tillbaka blev jag medbjuden på X-factor av Chris (=kryss = X) (som också råkar heta Xavier)! Vi gick dit på vårt allra SWAGaste humör.

Ja, ni ser ju.

Scenen var grym. Småtjejernas skrik var öronbedövande. Juryn blev putsad och sprayad och sminkad vid varje paustillfälle. Min favorit är Benny Hult med sitt icke-existerande scenspråk men gudomliga röst och sina snälla ögon (eller hönspojken, som Charlie hejar på). Fast allra bäst var ändå David Hellenius.

Utsikten uppåt var den här. Är ni nyfikna kan ni se mig finns jag en timme in i programmet (1:02) precis vid vänsterkanten när David Hellenius lär ut det obligatoriska X:et. Vi gjorde det ungefär varannan minut, för sakens skull.

snälla mobilgudarna låt mig behålla den här åtminstone liite längre, nu när jag har glitterskal och allt

Pysslade med en header till facebook och tyckte så mycket om resultatet att den fick hamna här med. "Life begins at the end of your comfort zone." Mitt allra bästa citat.

Jag jobbar på att samla in bilder från förra helgen för imorgon börjar nästa och man hinner ju aldrig med att berätta allt i allsin dar. Men galaxen är tillbaka och jag på mitt vanliga nummer, så denna helgen är det bara att tuta och köra med instagrambilder igen! Min nya kompis Trerik (Tre-Erik) var snäll och fixade en vit till mig dagen innan försäkringspapperet gick ut. Lyckan var gjord. När jag förväntansfull kom hem och öppnade paketet med djup andakt insåg jag att..... simkortet fattades. Såklart. Men igår fick jag special delivery till kontoret och nu är jag IGÅNG! Passade på att köpa ett glitterskal för att fira. Nu har jag discomobil.

blingbling!