vem ska trösta knyttet?

Förra veckan var jag superlåg. Den första slängen av ordentlig jag-vill-hem-men-jag-vill-stanna-men-jag-mår-dåligt-och-jag-saknar-alla-ge-mig-kärlek-jag-är-ensam infann sig och ville inte lämna på flera dagar. Tacka vet jag mina underbara vänner där hemma som pratar med mig trots tentaplugg och flyttpackning och julstädning och hjälper mig igenom och påminner mig om att ni alla finns där hemma och för mig alla tider på dygnet. Efter många, många timmar av pratande med flera favoriter mådde jag bättre. Och nu är det dags för mig att återigen röra på fötterna. I veckan bokar jag två nya flygbiljetter, vart det bär av får ni vänta och se... I just can't stop my feet.

peace out.