NUSA LEMBONGAN

Ja-a. Nusa Lembongan. Vart ska man börja. Mycket har hänt, men här är knappt någon action. Jag tror denna ön är den mest harmoniska plats jag någonsin varit på. Solen är framme om dagarna, havet ligger spegelblankt på kvällarna och brusar lugnt när du ska sova, folket fiskar tång i solnedgången, alla ler. Trots det kan inte just jag finna någon ro, alls, för jag har återigen blivit otursförföljd. Senast jag var det var i Balangan, vilket jag har fyra bevis från, alla på vänster ben. Här på Nusa Lembongan blir jag tacksam om jag slipper åka härifrån med bruten fot, hjärnskakning eller förlorad arm.

Frukten vi så glatt inhandlade till båtfärden gav mig magkramper som heter duga, jag har halkat och rivit upp både hud och kjol, jag har slagit i huvudet i samma trädgren två gånger, jag har tagit sönder mina flipflops, jag vaknade med sju myggbett, alla på höger överarm, jag har fått för salta måltider, vi hyrde cyklar bara för att upptäcka att ön är full av backar, min kvällsdrink är en cocktail av mineralvatten och resorb... herrejisses, jag tror inte detta är hälften ens. Inte så jäkla harmoniskt för mig, va.

Men imorgon mår jag bra! Och då ska vi lapa sol vid poolen och gå på yoga klockan fyra. Håll tummarna för att jag inte fastnar i någon förnedrande ställning under sessionen.

Tillägg: Internet fungerade för alla utom mig, så detta inlägg har nu blivit två dagar försenat. Som förbannelsen jag och mina Linn upptäckte så ska man aldrig säga vad man ska göra i framtiden, för då sker det inte. Ingen yoga, men ett snyggt fall på verandan, avslutade mitt Nusa Lembongan-besök.

Tidig morgon, fruktmarknad, söt Sara och båt till Lembongan!

Här kan man skymta ön lite grann i högra hörnet.

Tångindustrin på Nusa. Tången används till bland annat smaksättning på chips, i smoothies och till mjukglass.

Dörren till vårt homestay var som att kliva in i ett litet dockskåp.

Finn 3 fel. HYR INTE CYKLAR PÅ NUSA LEMBONGAN. Vi fick leda cykelhelvetet halva ön, mina bromsar fungerade knappt i nerförsbackarna, vägarna är trasiga och solen gassade. Ett öde jag inte önskar ens min värsta fiende.

Underbart ärlig bild över mina känslor för cykelturen. Och nej, jag har inte badat.

Vacker motorcykel i Mushroom Bay

Vid Dream beach kunde man även hitta Devils tear, där vågorna slog in i en slags grottliknande bukt med en jäkla smäll!

En vandrande buske

Sophantering...

Nusa Lembongan at dawn