30 september 2013

counting all the assholes in the room, well I'm definitely not alone, well I'm not alone

SEN VAR DET SEMESTER!!!! Sist jag gjorde ett försök till att åka på festival gick allt fel som kunde gå fel. Jag blev matförgiftad kvällen innan och låg i ett varmt tält och våndades, kunde knappt stå upp på spelningarna, fick enbart i mig pommes frittes och bodde ett par tält ifrån mitt ex............yeay........... SÅ! För att ta igen tvåtusenhellvas incident tog jag min vapendragare Hanna under armen och drog till BRÅVALLAFESTIVALEN. För er som missat är detta numera Sveriges största festival, med ca 50 000 besökare. En semesterstart med buller och bång, med andra ord.

Sommarens bästa köp åkte på och festivalhatten var ett faktum. Att den kom med hem igen är ett under. (Ja, lika skelögd som på bilden var jag troligen under större delar av festivalen.)




Förutom när vi satt vid tältet och lyssnade på Philemon Arthur and the dung och jag skröt med mina låttextkunskaper, sprang vi fram och tillbaka till festivalområdet och såg så HIMMELENS MÅNGA BAND.

I alfabetisk ordning:

Alina Devercerski
Avicii
Bo Kaspers Orkester
Bullet for my valentine
Eldkvarn
Familjen
Green Day
Hoffmaestro
Icona Pop
In flames
Johnossi
Mando Diao
Rammstein
Rebecca&Fiona
Takida
The Sounds
Timbuktu & Damn!
Volbeat

och då var det ändå band vi planerat att se som vi missade av oklara anledningar. Vi var sjukt aktiva festivalbesökare!


ÅRETS TOPP: The Sounds. Som vanligt. Har ju sett dem ett antal gånger nu under olika festivaler, men det var utan tvekan mest drag och vildast dans och det är ju nästan hela nöjet att kunna sjunga med på en konsert. Så himmelens bra.

ÅRETS FLOPP: Så himla ledsen att säga det men Mando Diao var det tråkigaste jag varit med om. De körde enbart sin svenska skiva, vilken är jättefin, men på en rock/house-festival - come on? De stod och svajade på scenen som vassen i vinden och vi stod och somnade på en läktare och bestämde oss för att gå och äta nachos istället.

ÅRETS INTRODUKTION: Alltså Volbeat! Varför har ingen visat dem för mig innan? I princip hela juli gick i Volbeats tecken till vissas nöje och andras förtret.

ÅRETS SURPRISE: Surprise för att jag verkligen inte trodde att jag skulle tycka det var så grymt; Avicii! Önskar bara att det inte var sista kvällen, för vid det laget hade jag insett att jag inte klarar av att sova i ett iskallt tält mellan brölande malmökillar som är för gamla för att bete sig som djur och "ungdomar" (får man låta så gammal?) födda -96 som aldrig någonsin blev trötta mer än kanske... 1 natt. Under konserten stod jag mest som en zombie och undrade när man fick gå hem, men trots detta var det en absolut amazing upplevelse! Vill och ska se honom igen.

ÅRETS MINNE: Att dansa tryckare till Rammstein med en pojke med jordens djupaste smilgropar. Så fint.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar